Samhälle/Filosofi – ”Hur hanterar man en kris, utan att någon far allt för mycket illa”

Som många av er redan vet, så miste vi ju en liten dotter den 1 juni. Hon dog 2 veckor innan beräknat datum och vi gav henne namnet Hermina. Hon dog i plötslig spädbarnsdöd i magen och ingen har kunnat hitta någon orsak till varför just hon dog. Jag fick föda 😭 fram henne på sjukhuset och vi visste inte att något var fel förrän värkarna kom och sjukhuspersonalen sa det.. 😢

Så hur tar man sig igenom någonting tufft och obegripligt? Vad gör att man för att må bra, trots allt elände man går/gått igenom (ni som känner mig vet om ALLT jag gått igenom och det är MYCKET..). Mer om det längre fram.

Naturligtvis är detta ett JÄTTE komplext ämne och det går NATURLIGTVIS inte att reda ut på bara ett inlägg. Men jag ska ge några av mina tankar och lärdomar just kring krishantering.

Punkt 1. Omge dig med människor du mår bra ihop med och litar på.

Omge dig med vänner som du trivs ihop med och som du delar något speciellt med. Starka band håller för alltid. Lösa brister tänker jag. Dvs.välj de som alltid finns där, som inte bara bygger på det yttre. Utan de som finns där genuint, även om man mår dåligt och har en svacka. Detta är rätt svårt att fatta, förrän en kris är där. Men, jag lovar er, de finns några där ute även för er. Men, det är inte alltid de som glänser mest, utan kanske de som man bara delar något visst med. Återigen, så får man tänka att om någon inte är där för en, när man mår dåligt eller saker inte gick din väg. Ja, då var det bara en vänskap byggd på luft. För när en kris väl är där, då är det viktigt med folk som FINNS där. Håller om en och delar din sorg med dig.

Punkt 2. Lev i nuet och tillåt dig själv må dåligt. Det är kroppens sätt att tvinga oss att reflektera över vad som har hänt och inte bara ”köra på”.

Att sörja, när man har behov att sörja och vara glad när man känner att man kan/vill vara glad är viktigt. Gå fram i din takt, men försök att inte bli allt för svartsynt av allt elände trotsallt. Det blir bara värre känner jag då. När jag var för djupt nere i min svacka ruskade min son om mig och undrade vad jag höll på mig. Då förstod jag att även i sorg, måste man få vara glad emellanåt. 💕 Det samma gäller det, med att aldrig sörja. Sörj, när du vill och behöver. Gör det DU känner känns rätt, men gå inte ner dig allt för MYCKET. Då blir det värre tänker jag. Balans efter humör skulle jag säga, dvs hantera det utefter vad som känns bäst för DIG. Skit i vad andra säger, och lyssna på dig själv och din familj, men kanske främst på dina barn också.

Nu blev detta ett jätte långt inlägg, så jag slutar här, men detta ämnet (kriser/sorger) kommer jag fortsätta skriva om här på bloggen. Detta är bara mitt sätt att se på kriser, men det kanske är till hjälp för någon/några av er där ute. Jag går/ har gått igenom en del och mår trots allt rätt bra. Även om jag fortfarande SÖRJER. 💕 😢 Ta hand om er! Jag ❤️ Er


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s